Omskyltning med livet som insats. De ljusbelysta skyltarna i kioskens tak skvallrar verkligen om dess verkliga ålder. Därför måste något göras åt de mjölkvita, genomskinliga partierna med Telialoggan. Uppdraget blir att återskapa de gamla skyltarna med texten TELEFON, ett uppdrag som höll på att kosta mig livet. Misstaget var att låna hustruns trappsteget som normalt sätt är upplag för diverse blomarangemang. Vinglande högst upp på nämnda stege brast de översta upplaget och jag föll handlöst rakt ner i backen. Det var bara rena turen att jag inte slog mig gul och blå, resultatet blev en totaldemolerad stege och en mycket moloken Olle. Jag känner mig som ett riktigt teleFON!
Duger bara till tändved, och vad ska frugan säga när hon upptäcker det?
Den gamla klassiska loggan, rund i formspråket och med texten TELEFON.
Den betydligt yngre, kantiga loggan med TELIA i snirkliga bokstäver.
Med risk för liv och lem är nu skyltarna demonterade. En lysarmatur sitter ovanför innertaket och lyser ut åt sidorna och ner i kiosken.
Skyltarna i mjölkvit plexi visade sig gå att återanvända. Teliatexten är pålimmad och tillverkad i häftplast. "Bara" som visade sig inte vara så bara, att ta bort plasten.
Nätet är fantastiskt. Ett av tipsen på nätet var att man med hjälp av ånga skulle få bort plasten. Råkar ha en "ångmaskin" i min arsenal vilket hjälpte mig mycket.
Slaget vid Lützen. Dimman låg tät över gårdsplanen. Sakta men säkert.
Fyra rena plexiskivor och en boll av röd plast blev resultatet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar