Pruttkudden, eller lite under bältet.
I sydliga länder har en stor familj alltid varit högsta status. En riktig karl skall givetvis ha många elaka dvärgar hemmavid som också givetvis sköts av en hönsmamma som också hinner med att göra fantastisk pasta mellan blöjbytena. Detta faktum att trygga återväxten avspeglar sig även i racevärlden.
Mellan sadel och tank sitter ofta en kudde som skall skydda familjelyckan vid en kraftig inbromsning eller kollision. Ett skydd för det heliga klockspelet alltså.
Jag vet av dyrköpt erfarenhet att östeuropeiska mopedtillverkare inte resonerar på samma sätt. Jag köpte en gång en jättefin Komar, en polsk moped som såldes av svenska OK i början på 60 talet. Någon i min omgivning sa föraktfullt när jag stolt berättade om mitt senaste inköp att jag nog borde skaffa ungar innan jag åkte för mycket med Komarn. Med sårad stolthet kan jag nu, trettio år senare erkänna att det nog var rätt. Den förvisso fina, men helt otrimbara mopeden och som pilade fram i hela 23 km/h på fullgas hade en markant vibration. Efter tio minuters åkning var känseln i fötterna borta och efter fem till kände man inget under bältet. Hade man försökt tillverka kottar efter en sådan resa hade det nog bara kommit rök och sedan sockerdricka.
Några fler barn är inte aktuellt men jag köpte trots allt en sådan familjelyckakudde till Mojiton när jag var i Bologna senast. Nu när jag provar den på plats inser jag att den är helt fel i färgen. Stå ut eller? Lösningen blev ett försök att göra en egen klockspelsprotektor i vitt och orange.
Fantastiskt fint hantverk men helt fel i kulörerna. Finns bara en utväg, spara denna röda och svarta skönhet till något kommande projekt och ta fram hustruns Bernina.
Ser ut som farmors gamla läsglasögon eller hustruns XXX iförd en för liten bikini! Håller jag på att bli gubbsjuk eller?
Pusselbitar som jag tror att de bör se ut.
Halvfabrikat. Nu ska det vändas ut och in, sys och sedan fyllas med något slags fluff.
Pruttkudde. Vad fin, har du tillverkat en pruttkudde? frågade min spjuver till fru när hon ertappade mig framåt småtimmarna kämpande vid symaskinen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar