Gå bland raderna innan marknaden öppnat för kreti och pleti är rena njutningen. Det som gjort det möjligt är min lekkamrat Magnus" Schmuul " Strömbergs fantastiskt trevliga far Arne. Schmuul är förövrigt den jag troligtvis "umgås" mest med utan att träffas IRL. Jag är omåttligt imponerad av denne unge tekniske trollkonstnär, en begåvning utan like. Glädjen var inte över för det. Helt plötsligt dyker en av mina äldsta lekkamrater upp, Anders, de giftiga kommentarernas okrönte mästare är en sådan där kompis där det inte spelar någon roll om det var en vecka eller ett år sedan man sågs, man fortsätter bara där man slutade senast. Herr Stånge, som för övrigt är en av det klurigaste tekniksnillen jag känner hade fått med sig en av sönerna, bra för återväxten.
Varför denna lycka? När jag nu sitter på min köksstol från Ikea och tänker tillbaka på en helt vanlig lördag i ett helt vanligt liv för en (kanske inte helt) vanlig kille kan jag inte annat vara än tacksam. Tänk att få rå om sin far,bror, dotter, svärfar och sina bästa vänner och samtidigt leta järnoxid i gammal banankartonger. Jag är helt enkelt tacksam för att få vara här, med er, just nu.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar