En pinnstols testamente eller istället för GI.

När jag ibland funderar över min egen vikt och det på något sätt är viktigt, som nu, så brukar jag tänka på ett par något överviktiga kappseglare från min barndom. Kappseglare gör allt som står deras makt för att farten skall öka med en halv knop. Det kan vara en fysisk ökning av farten eller psykologisk, det kvittar. Dessa två lönnfeta gubbar var inget undantag. Gubbarna hade plockat ur allt onödig utrustning ur båten, hållborrat allt som gick att perforera, bunkrat upp med torrföda och polerat botten på båten med tidningspapper! Jag vill inte vara någon viktigpetter men fundera på de extra kilo dom bar på själva föll dem aldrig in. Varför nu denna viktsnoja? Jag gör nu en sista förtvivlad förstärkning av hästvagnen. Vad gör man inte för att slippa motionera eller späka sig med GI- metoden? När man belastar vagnen kläms sittbrunnen ihop. Det finns ett stag där original, så problemet är inget nytt. Min tanke är att förstärka originalstaget på ett fiffigt sätt.

Det där med pinnstolen kan något kanske undra? Jag säger som Timbuktu, " det löser sig"

En av byggets mest svårförståeliga skisser ? Det löser sig, är mitt nya ordspråk!

( måste bara få skryta lite, jag är faktiskt rörd. Titta vad barnen skrivit längst ner på min tavla!)

Här är sittbrunnen och originalstaget. Belastningen blir rätt gym här, och jag vill göra ett försök att förstärka.

Vem i hela världen sparar ryggstödet till en trasig pinnstol? Hmmm, jag vågar knappt erkänna, men jag hade inte hjärta och slänga! Nederdelen av stolen blev garagepall och tro det eller ej ryggstödet kom till nytta! Tala inte om det för min psykolog bara!

Brorsans gammal skåpdörr upp ur askan och in i elden. Här ska det böjas rör. Ryggstödet har mot alla ods precis rätt krökning för att stag till en hästlös vagn! Fantastisk slump eller hur?

Nu tror jag faktiskt att stolen är så gott som död efter två tillverkade böjar. 

Ena halvan väntar på sin spegelvända tvilling.

Hela släkten samlad.

Gassvetsning i skruvstädet.

Man skulle kunna tro att jag hoppat emellan med att tillverka isskraper eller en stekspade?

 

Mall, plåt och en urdrucken kaffe-latte, mums!

Härligt vinterväder och en kapmaskin, två viktiga parametrar för ett lyckat jobb och en lycklig jobbare.

Förstärkningsplåten på plats inför svetsningen. Smeden måste dock vara lite virrig, är det inte självklarheter han kluddat på plåten?

Det där blev inte så dumt kanske? Inte ett dugg som skissen, men det är slutresultatet som är viktigast.