Kåpan skulle få vara som den var. Härligt ärrig och med autentiska skavanker skulle den få slippa mina klåfingrar, men jag kan inte bärga mig. Jag ska inte göra något som förstör patinan, jag lovar, bara reparera de skönhetsfläckar jag själv ställt till. Fram på kåpan satt ett par ovidkommande klistermärken som jag avlägsnade med påföljden att färgen släppte på vissa ställen och att klistermärkena inte lossnade på andra. Resultatet blev på ren svenska som det vita som kommer ur rumpan på måsar.
Ett par enkla pappersklistermärken, ingen problem att ta bort? Resultatet blev katastrofalt dåligt, när jag väl upptäckte det var skadan redan skedd.
Nylackat och fint och som min kompis Masse brukar säga "jag hatar torktider"
Det har gått troll i det här! När det väl hade torkat så blev det inte bra. Man ser fortfarande rester av klistermärkets plasering? Vattenslipning, sedan på det igen.
Bara att bryta ihop och gå vidare!
Som en mun på en sipp gammal dam.
Ganska nöjd, trots allt.
Cleaning, bara en försiktig rengöring som det var tänkt från början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar