Farväl! Nu har det sista fordonet lämnat fabriken. Det är ju bara skrynklig och rostangripen plåt , men det känns ändå lite vemodigt. Löjligt att känna annat än lättnad eller hur? Jag bruka jämföra det med att såga ner ett träd, när det väl är nedkapat är det glömt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar